
Gemensamt för alla områden är vår syn på kommunen som en nära, öppen och praktiskt fungerande organisation. Beslut ska inte bara låta bra i styrdokument, utan märkas i verkligheten.
Vi vill införa ett tak för klasstorlekarna i kommunens skolor. När klasser blir för stora försämras både studieron och lärarnas möjlighet att se varje elev. Mindre klasser ger bättre förutsättningar för undervisning, trygghet och tidiga insatser.
Vi vill att kommunens skolor ska utvecklas så att de
fungerar bättre för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det handlar om tydlig
struktur, lugna lärmiljöer, förutsägbarhet, rätt stöd och personal med kunskap om NPF. Sådana
anpassningar gynnar inte bara en elevgrupp, utan hela klassen.
Ingen elev ska behöva misslyckas för att stödet kommer för sent. Vi vill att kommunen arbetar mer systematiskt med tidiga insatser, så att elever som behöver extra stöd fångas upp innan problemen växer. Skolan ska ha både resurser och kompetens att agera i tid.
Vi vill att kommunen skyndsamt utreder behovet av en kommunal resursskola för elever som behöver en mer anpassad lärmiljö. En resursskola kan erbjuda mindre grupper, högre personaltäthet och större pedagogisk flexibilitet. Den ska ses som ett komplement till den ordinarie skolan och som ett sätt att ge fler elever möjlighet att lyckas.
Föräldrar ska kunna förstå hur förskoleplaceringar görs. Dagens system upplevs ofta som otydligt och oförutsägbart. Vi vill införa en mer transparent förskolekö där det framgår hur placeringar sker, vilken plats man har i kön och där syskon så långt som möjligt får plats tillsammans eller nära varandra.
Förskolan är grunden för barnens trygghet, utveckling och lärande. Därför vill vi att kommunen arbetar för rimliga barngrupper, stabil personalbemanning och en miljö där både barn och personal orkar. En trygg förskola skapar bättre förutsättningar för hela skolgången.
Alla våra skolor är viktiga för att hela kommunen ska leva. Vi vill därför värna skolor i mindre orter, exempelvis Lackalänga skola, och se till att de utvecklas långsiktigt i stället för att avvecklas steg för steg. En lokal skola betyder mycket för både barnfamiljer, föreningsliv och ortens framtid.
När kommunen bygger nytt ska det göras med långsiktighet. När nya skolor byggs vill vi att kapaciteten planeras så att den möter framtida behov. Idrottshallar och andra lokaler bör dimensioneras så att de också kan användas av föreningar från andra delar av kommunen.
Barn och unga behöver fler trygga sammanhang även efter skoltid. Vi vill göra det enklare att driva förening i vår kommun genom tydligare regler, mindre administration och mer förutsägbara föreningsbidrag. Ideellt engagemang ska uppmuntras, inte försvåras.
Vi vill utveckla platser där unga kan träffas, vara aktiva och känna sig delaktiga. Allaktivitetshus, idrottsanläggningar, kulturverksamhet och lokala mötesplatser spelar en viktig roll för gemenskap, hälsa och trygghet. Sådana platser behövs i hela kommunen, inte bara på en ort.
Barn och unga ska kunna ta sig tryggt till skolan, träningen, kompisar och kollektivtrafiken. Därför vill vi prioritera säkra gång- och cykelvägar, bättre belysning och trafikmiljöer där barnens säkerhet sätts först.
Oavsett var man växer upp i vår kommun ska man känna att den egna orten har en framtid. Barn och unga ska se att kommunen investerar i deras skolor, fritid, trygghet och möjligheter.
Vi vill att direktbussarna mellan Löddeköpinge och Malmö återinsätts. För många invånare är
pendlingen avgörande för att vardagen ska fungera. En snabb och smidig bussförbindelse gör det
lättare att välja kollektivtrafik framför bilen och stärker
samtidigt Löddeköpinge som bostadsort.
Många invånare behöver bilen för att ta sig till
stationen. Därför vill vi bygga ut möjligheterna till gratis
boende- och pendlarparkering vid Kävlinge station. Det
gör det enklare att kombinera bil och tåg, minskar bilresorna hela vägen till Lund eller Malmö och kan
dessutom stärka handeln i Kävlinge centrum.
Vi vill bygga ut säkra gång- och cykelvägar mellan kommunens orter. Det gäller bland annat sträckor som Hofterup–Dösjebro, Hofterup–Barsebäck, Löddeköpinge–Vikhög, Barsebäcks hamn–Barsebäck strand och Västra Karaby–Dösjebro. Det ska vara möjligt att cykla och gå tryggt till skola, arbete, fritidsaktiviteter och kollektivtrafik.
Vi accepterar inte att vanliga bostadsgator lämnas osandade och ishala. Kommunen måste höja ambitionsnivån i vinterunderhållet så att även mindre bostadsgator sköts på ett tillförlitligt sätt. Det ska vara tryggt att gå, cykla och ta sig fram oavsett var i kommunen man bor.
Vi vill satsa på sådant som faktiskt skapar trygghet i vardagen. Det handlar om fungerande belysning på gång- och cykelvägar, parkeringsplatser, tunnlar och andra otrygga platser. Det handlar också om att röja buskage, skapa fria siktlinjer och se till att offentliga miljöer känns öppna, levande och överblickbara.
Det ska vara tryggt att röra sig i våra bostadsområden och nära skolor. Vi vill därför prioritera fartdämpande åtgärder där det behövs, särskilt på platser där många barn, unga och äldre rör sig. Kommunen ska också påverka Trafikverket när statliga vägar skapar otrygga miljöer genom våra orter.
När kommunen planerar nya bostäder måste vägar, parkering, vatten, avlopp, skolor och annan service finnas med från början. Vi vill undvika att nya områden byggs utan att vardagsfrågorna är lösta. Utbyggnad ska ske klokt, stegvis och med hänsyn till dem som redan bor på orten.
I vissa delar av kommunen, till exempel Hofterup och Ålstorp, upplever många boende problem med
lågt vattentryck, särskilt under sommarhalvåret. Det visar att infrastrukturen inte alltid räcker till.
Sådana grundläggande problem måste lösas innan kommunen
planerar för ytterligare utbyggnad i området.
Vi vill att kommunen arbetar mer aktivt med buller- och trafikfrågor. I Löddeköpinge och Kävlinge behövs samlade trafik- och bullerutredningar för att hantera konsekvenserna av ny handel och ny bebyggelse. Även längs motorvägen behöver kommunen driva på för fler bullerdämpande åtgärder från Trafikverket.
Vi vill inte att all service koncentreras till en ort. Hela kommunen ska leva, och då behöver service, mötesplatser, skolor, fritidsmöjligheter och vardagsfunktioner finnas nära människor. En trygg vardag bygger på närhet, framkomlighet och rimliga avstånd.
Vi vill utveckla kommunens träffpunkter till verkliga mötesplatser. Norrehed och Billingshäll är viktiga exempel, men behovet finns på fler platser. En träffpunkt ska inte bara vara en lokal med en kaffeautomat, utan en plats för samtal, mat, aktiviteter, glädje och gemenskap.
Ofrivillig ensamhet är ett växande problem och måste tas på större allvar. Vi vill att kommunen arbetar mer aktivt och praktiskt med att skapa sociala sammanhang. Träffpunkter, föreningsliv, måltider, aktiviteter och tillgängliga lokaler är viktiga delar i detta arbete.
Vi vill att det ska gå att köpa varm lunch och fika på kommunens större träffpunkter. Möjligheten att äta tillsammans med andra kan vara avgörande för att bryta ensamhet. Att få dela en måltid, träffa vänner och känna sammanhang är en enkel men viktig investering i livskvalitet.
För många äldre är det inte viljan som saknas, utan möjligheten att ta sig till aktiviteter och gemenskap. Därför vill vi undersöka lösningar där personer kan erbjudas transport till och från träffpunkter. Det kan göra stor skillnad för den som annars sitter ensam hemma.
Många vill bo kvar i den ort där de har sina vänner, sina minnen och sitt sammanhang. Därför vill vi skapa fler boendealternativ som gör detta möjligt även när livet förändras. Mindre radhus, marklägenheter och senioranpassade bostäder kan bidra till flyttkedjor och göra det lättare att bo kvar nära det man känner igen.
Vi vill att nya äldreboende och serviceboenden planeras nära service, kollektivtrafik, mötesplatser och omsorg. Det gör vardagen enklare och minskar risken för isolering. Kommunens planering ska utgå från hur människor faktiskt lever, inte bara från var det råkar finnas mark att bygga på.
Den som behöver stöd från kommunen ska mötas med respekt, kontinuitet och kvalitet. Äldreomsorg handlar inte bara om praktiska insatser, utan om trygghet, relationer och värdighet. Kommunen ska sträva efter en omsorg där människor känner sig sedda och där personalen har rimliga förutsättningar att göra ett gott arbete.
Gemenskap, rörelse, kultur och meningsfulla aktiviteter stärker både hälsa och livskvalitet. Därför ska äldrepolitiken inte bara handla om vård och omsorg, utan också om förebyggande insatser. Ett rikare liv kan bidra till ett friskare liv, och det är bra både för individen och för kommunen.
Daglig verksamhet ska erbjuda meningsfull sysselsättning, social gemenskap och personlig utveckling. Vi vill att verksamheten utvecklas utifrån individens förutsättningar, intressen och möjligheter. Målet ska vara att fler får en vardag med innehåll, sammanhang och stolthet.
Vi vill höja habiliteringsersättningen inom daglig verksamhet. Den som deltar i daglig verksamhet bidrar med sin tid, sitt engagemang och sina förmågor. Ersättningen ska bättre spegla respekt, delaktighet och erkännande. Det handlar inte bara om pengar, utan om att kommunen visar att allas insatser räknas.
Tillgänglighet ska finnas med från början när kommunen planerar lokaler, mötesplatser, trafikmiljöer, parker, skolor, fritidsverksamheter och digital service. Det ska inte vara den enskilde som i efterhand tvingas påpeka brister. Kommunen ska arbeta förebyggande och systematiskt för att fler ska kunna delta på lika villkor.
Delaktighet handlar inte bara om stödinsatser, utan också om möjligheten att delta i fritid, kultur, föreningsliv och sociala sammanhang. Vi vill att kommunen samarbetar med föreningar och andra aktörer för att skapa fler tillgängliga aktiviteter där människor med olika förutsättningar kan vara med.
Människor som behöver stöd ska inte behöva kämpa mot kommunen för att få vardagen att fungera. Vi vill att stödinsatser ska vara tydliga, rättssäkra och ges i tid. Det gäller både barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning samt anhöriga som ofta tar ett stort ansvar.
Anhöriga gör ofta avgörande insatser, men riskerar själva att bli trötta, isolerade eller utan stöd. Kommunen behöver bli bättre på att se anhörigas situation och erbjuda vägledning, avlastning och kontaktvägar som faktiskt fungerar. Att stötta anhöriga är också att stärka den person som behöver stöd.
Den som söker stöd ska mötas av tydlig information, gott bemötande och rimliga handläggningstider. Kommunens uppgift ska vara att hjälpa människor att hitta rätt, inte att göra vägen svårare. Ett värdigt samhälle byggs när människor känner sig lyssnade på, respekterade och tagna på allvar.
Vi vill ha en kommun där alla orter ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Kommunens utveckling ska inte styras av en centraliserad modell där en ort växer på bekostnad av andra.
Varje ort har sin egen karaktär. Det ska kommunen ta hänsyn till vid planering av bostäder, vägar, skolor, grönområden och mötesplatser. Stora, likriktade bostadsområden med små tomter och svag lokal förankring riskerar att skapa miljöer utan själ. Vi vill i stället se varsam utveckling som stärker det som redan finns.
När en ort ska utvecklas ska de som bor där få vara med tidigt i processen. Det räcker inte att kommunen presenterar färdiga planer och kallar det dialog. Lokal kunskap måste tas på allvar. Invånarna vet ofta bäst vilka trafikproblem, servicebehov, mötesplatser och miljöer som är viktiga i vardagen.
Nybyggnation ska i första hand bidra till att människor kan bo kvar på sin ort genom livets olika skeden. Mindre radhus, marklägenheter, senioranpassade bostäder och fribyggartomter kan skapa flyttkedjor där äldre kan lämna större villor, unga kan hitta sitt första boende och barnfamiljer kan växa vidare på samma ort.
Lokala mötesplatser är avgörande för att orterna ska leva. Det handlar inte bara om byggnader, utan om platser där människor möts, föreningar växer, barn och unga får sammanhang, seniorer bryter ensamhet och invånare känner gemenskap med sin ort.
Vi vill värna och utveckla platser som Folkets park, både i Löddeköpinge och Kävlinge, Folkets hus i Löddeköpinge, motionsstugan i Barsebäck och andra lokaler där föreningar, familjer och invånare kan samlas. Kommunen ska inte låta viktiga byggnader förfalla, säljas bort eller försvinna när de kan användas till kultur, fritid, föreningsliv och gemenskap.
Samtidigt vill vi bredda synen på vad en mötesplats kan vara. En mötesplats behöver inte alltid vara en lokal med fyra väggar. Det kan också vara en badplats, en brygga, en park, ett grönområde eller ett område vid kusten där människor kan träffas naturligt. Därför vill vi utveckla fler levande mötesplatser i hela kommunen, exempelvis genom bättre badmöjligheter i Furulund, Barsebäck, Salviken och andra platser där natur, vatten och rekreation kan skapa gemenskap.
För oss är detta en viktig del av att hela kommunen ska leva. När människor har platser att mötas på stärks tryggheten, folkhälsan, föreningslivet och den lokala identiteten. Kommunens uppgift ska vara att ta vara på dessa miljöer och utveckla dem varsamt, inte att bygga bort eller nedprioritera dem.
Barsebäcks hamn, Vikhög och andra känsliga miljöer ska utvecklas med försiktighet. Vi ser positivt på åtgärder som stärker tillgänglighet, badliv, rekreation och cykelmöjligheter, men motsätter oss omfattande exploatering som riskerar att förstöra orternas karaktär.
För att hela kommunen ska leva måste det vara lättare att röra sig mellan orterna. Vi vill bygga ut säkra gång- och cykelvägar, förbättra kollektivtrafiken och se till att vardagsresor fungerar bättre. En kommun hålls samman av fungerande förbindelser, inte av centralisering.
Vi vill stoppa utvecklingen där småföretagare möts av avgift på avgift, kontroller och viten i stället för stöd och rimliga villkor. Tillsyn ska vara rättssäker, förutsägbar och ha som främsta syfte att hjälpa företag att göra rätt från början.
Kommunens uppgift ska vara att lotsa företagare rätt. Det ska vara enkelt att få kontakt, förstå reglerna och få besked i rimlig tid. Företagare ska inte behöva lägga orimligt mycket tid på byråkrati när de i stället borde kunna utveckla sina verksamheter.
Avgifter ska vara tydliga, begripliga och proportionerliga. Företagare ska i förväg kunna förstå vad som gäller och vad det kostar. Kommunen ska inte använda tillsyn och avgifter som ett sätt att stärka sina egna intäkter.
Vi vill att kommunen arbetar mer rådgivande och förebyggande. När regler är svåra att förstå ska kommunen hjälpa företagare att göra rätt, inte vänta på misstag och sedan ta betalt genom avgifter eller sanktioner.
Småföretag är viktiga för arbetstillfällen, service och lokalt engagemang. Vi vill skapa ett företagsklimat där fler vågar starta, driva och utveckla företag i kommunen. När lokala företag växer stärks hela kommunen.
Den som investerar tid, pengar och arbete i vår kommun ska känna att kommunen uppskattar detta. Företagare ska mötas av dialog, respekt och tydliga spelregler. Det är så vi bygger framtidstro och lokal utvecklingskraft.

Vi vill inte höja kommunalskatten. Det finns inget motsatsförhållande mellan ansvarsfull skattenivå
och hög kvalitet i välfärden. Det handlar om prioriteringar. Kommunen ska använda pengarna klokare
och sätta kärnverksamheten före politisk
prestige.
Invånare ska enkelt kunna förstå hur kommunens pengar används. Vi vill se större öppenhet kring upphandlingar, kostnader, större beslut och ekonomiska prioriteringar. Digitala system ska göra det lättare för medborgare att följa kommunens arbete.
Vi vill öppna upp kommunstyrelsens möten för allmänheten igen. Beslut som påverkar invånarnas vardag ska inte fattas bakom stängda dörrar. Medborgare och media ska kunna följa diskussionerna, ta del av underlagen och se hur prioriteringar görs.
Vi vill införa regelbundna medborgarmöten där samtliga partier i kommunfullmäktige deltar. Mötena ska hållas på olika orter i kommunen så att fler invånare får möjlighet att ställa frågor, framföra synpunkter och jämföra politiska alternativ.
Vi vill minska den politiska överbyggnaden och sänka de politiska arvodena till rimligare nivåer. Kävlinge kommun ska inte ha fler kommunalråd eller högre arvoden än vad som kan motiveras. Pengarna behövs bättre i skola, omsorg, trygghet, vinterunderhåll och annan verksamhet som märks i vardagen.
Kommunrevisionen ska ha tillräckliga resurser för att kunna granska kommunen ordentligt. När kritik och frågetecken uppstår kring beslut, upphandlingar eller användning av skattemedel behövs mer granskning, inte mindre. En stark revision är en grundläggande del av en fungerande demokrati.
Medborgare ska inte behöva kämpa för att få ut offentliga handlingar. Kommunen ska lämna snabba och tydliga besked och ha en kultur där insyn ses som en självklarhet.
Kommunens resurser ska gå till sådant som märks i människors vardag: skola, omsorg, trygghet, framkomlighet, fungerande vägar, mötesplatser och service nära invånarna. Symbolprojekt och politisk överbyggnad ska inte gå före grundläggande kommunala uppgifter.
Barsebäcks hamn, Vikhög och kommunens andra kustnära miljöer ska utvecklas med stor hänsyn till platsens naturvärden och karaktär. Vi ser positivt på förbättringar som stärker badliv, rekreation och tillgänglighet, men motsätter oss omfattande nyexploatering som riskerar att förstöra det som gör platserna unika.
Vi vill utveckla badmöjligheterna i kommunen på ett varsamt sätt. Det kan handla om kallbadhus i Barsebäcks strand, badbrygga i Salviken och en badplats vid ån i Furulund. Sådana satsningar skapar fler platser för rekreation, motion och gemenskap.
Våra stränder ska vara inbjudande och tillgängliga. Vi vill därför förbättra skötseln av strandmiljöerna, bland annat genom utökad tångrensning där det behövs. Det ska vara möjligt för fler att njuta av kommunens kustmiljöer.
Vi vill verka för att ett nytt kallbadhus byggs vid Barsebäcks strand. Platsen har en stark tradition kopplad till badliv och kustnära rekreation. Ett kallbadhus kan bli en levande mötesplats året runt, stärka Barsebäck som besöksmål och bidra till ökad livskvalitet för kommunens invånare.
Grönområden är viktiga för både rekreation, biologisk mångfald och livskvalitet. Vi vill värna grönområden i hela kommunen, både i de växande orterna och i de mindre byarna. När kommunen utvecklas måste gröna ytor planeras in från början, inte bli det som råkar bli över. Förtätning i orterna ska inte ske på bekostnad av grönytor.
Vi vill se fler sammanhängande gröna stråk och korridorer, särskilt i områden där ny bebyggelse växer fram. När fler bor tätare blir närheten till natur, parker och öppna ytor ännu viktigare. Gröna miljöer stärker både hälsa, trivsel och kommunens attraktivitet.
Vi vill möjliggöra fler koloniområden där människor kan träffas, odla och få tillgång till grönska. När fler bor i lägenhet, radhus eller förtätade områden kan kolonilotter ge värdefull rekreation, gemenskap och möjlighet till odling.
Vi vill bevara och utveckla platser som Lödde Folkets park och andra gröna mötesplatser. De fyller en viktig funktion för föreningsliv, kultur, fritid och social gemenskap. Kommunen ska inte bygga bort miljöer som kan användas av många.
Buller påverkar människors hälsa och vardag. Vi vill att kommunen driver på för fler bullerdämpande åtgärder längs motorvägen och andra hårt trafikerade vägar. Det kan exempelvis handla om bättre bullerskydd och bullerdämpande beläggning där det är möjligt.
Ny bebyggelse ska anpassas till ortens karaktär, landskapet och de människor som redan bor där. Vi vill se småskalig och varsam utveckling framför stora, likriktade projekt som riskerar att tränga undan grönska, skapa trafikproblem och förändra orternas identitet för snabbt.
Vi vill stärka respekten för äganderätten i kommunens planering och beslutsfattande. Fastighetsägare ska ha rådighet över sin egen mark och sitt hem. Kommunen ska visa återhållsamhet med beslut som innebär stora ingrepp i enskildas egendom.
När kommunen planerar vägar, cykelvägar, grönområden eller andra projekt ska intrång i privat egendom minimeras. Finns det alternativ som är billigare, snabbare och mindre ingripande ska de prövas seriöst. Den enskilde ska inte bära kostnaden för kommunens ovilja att tänka om.
Kommunen ska inte kunna peka ut privat mark som framtida grönområde, naturområde eller rekreationsyta utan att ta ansvar för konsekvenserna. Om kommunen vill använda mark för allmänna ändamål ska kommunen också vara beredd att köpa marken eller ersätta fastighetsägaren på ett skäligt sätt.
Kommunala framtidsvisioner får inte leda till att enskilda fastighetsägare förlorar rådighet över sin mark eller drabbas ekonomiskt. Planering måste ske med respekt för de som faktiskt äger och bor på platsen.
Fastighetsägare ska mötas av tydliga regler, rimliga handläggningstider och begripliga beslut. Kommunens besked ska vara förutsägbara och rättssäkra. Det ska vara lätt att förstå vad som gäller och varför ett beslut fattas.
Vi motsätter oss en utveckling där kommunen använder tillsyn, avgifter och sanktionsavgifter på ett sätt som upplevs som oproportionerligt mot vanliga fastighetsägare. Kommunens roll ska vara att hjälpa människor att göra rätt, inte att leta fel för att kunna ta ut avgifter.
I mötet mellan kommunen och den enskilde finns en tydlig maktobalans. Därför måste kommunen agera med särskild försiktighet, öppenhet och respekt. Rättssäkerhet är inte en formalitet, utan en grundläggande princip för hur kommunen ska behandla sina invånare.